Älvdalen Särna Idre Besparingsskogar Besparingen.com Besparingen

Ladda ner Adobe Reader Ladda ner Adobe Reader      Skriv ut sidan Skriv ut Sida         

Skogsvård

På Älvdalens Besparingsskog är det Jonas Svensson som är skogsvårdsansvarig
tele: 0251-597477 mail: jonas.svensson@besparingen.com

Rätt start på den nya skogen.

Redan innan slutavverkningen påbörjas ska planeringen av nästa generation skog ha tagit vid.

Valet av föryngringsmetod styr i högsta grad avverkningsarbetet. Samtidigt är det nu som grunden ska läggas för den nya skog som ska stå på marken under lång tid framöver. Här finns en tydlig koppling till ”Värdefull återväxt”. En väl utförd återväxt är en fröjd för ögat och ett löfte om framtida avkastning.

Markberedning.
Markberedning skapar en gynnsam växtplats för plantor eller grobädd för frön. ÄB använder flera olika markbehandlingsmetoder som anpassas efter markens förutsättningar. Markberedning utförs två år efter avverkning för att hyggesrester ska hinna förmultna. Markberedning utförs inte längre av Skogsstyrelsen. I Älvdalen och Särna-Idre är det Jan Norell på Älvdalens besparingsskog som du anmäler säsongens markberdning till. Gör din anmälan och sänd kartkopia till Jan innan 31 mars.
jan.norell@besparingen.com.

Hyggesbränning.
Enligt PEFC-certifieringsprogramm ska ÄB och SIB under en femårsperiod genomföra naturvårds- och hyggesbränning på motsvarande minst 5 % av föryngringsarealen på torr och frisk mark. Hyggesbränning är därför ett krav för att markägaren ska få sitt skogsbruk certifierat som miljövänligt. Hyggesbränningen gynnar den biologiska mångfalden, hjälper hotade arter som kräver brand för sin överlevnad. Det finns ett 30-tal organismer, insekter, svampar och kärlväxter som är specialicerade till att leva och växa på unga brandfält i någon del av sin livscykel. Bland växterna finns t ex svedjenäva och brandnäva som har frön som kan ligga minst 130 år i jorden och vänta på upphettning till ca 40 grader för att kunna gro. Därför är dessa brandberoende arter hotade idag. De har svårt att överleva i skogslandskap som sällan eldhärjas. Vid hyggesbränning tänder man eld på avverkningsrester och markvegetation, för att minska konkurrensen för plantorna. Mer växtnäring blir tillgänglig då omsättningen ökar i humuslagret. Solstrålningen ökar och den svärtade marken blir varmare. Hyggesbränning är en gammal metod att förbereda marken för en ny skogsgeneration.

I kombination med sådd, naturlig föryngring eller plantering kan man få en tät och fin föryngring.

Plantering.
En intensiv period på våren är alltid planteringssäsongen. Stora mänger plant som ska ut på hyggen och helst före midsommar för att få bästa förutsättningarna under växtsäsongen.
Plantering är ÄB´s huvudalternativ för återväxt. Väl utförd plantering ger hög skogsproduktion.
En framtagen planteringsinstruktion styr upp riktlinjer för planteringens utförande. Bl.a ska plantören utnyttja optimala planteringspunkter i första hand och bra planteringspunkter i andra hand, på ett så bra sätt som möjligt. Målsättningen är ett planantal på ca 2500 plantor per hektar. För att minska konkurrensen från vegetation och risken för att skadas av snytbaggar ska plantorna planteras minst tio centimeter från humus eller opåverkad vegetation. Sträva efter att sätta plantan djupt särskilt vid plantering i mineraljordshög och i omvänd torva. Cirka hälften av plantans gröna delar ska hamna under jord (gäller ej på fuktig mark). Direkt eller i samband med planteringen görs en egenuppföljning som varje plantör fyller i för kontroll av bl.a att rätt förband och rätt planteringspunkter erhålls.
Planteringen utförs till största delen av ungdomar från orten under ledning av ÄB-personal.

Sådd.
En del sådd utförs på gynnsammma marker. Markberedningen utförs med harv och såddaggregat med mikropreparering. Förädlat plantagefrö används som har bättre egenskaper än beståndsinsamlat frö, vilket ökar skogsproduktionen väsentligt. Vårt kärva klimat gör att fröpartier flyttas enligt speciella regler - så kallad proveniensförflyttning – för att uppnå god överlevnad och tillväxt. Grobarheten och godkända föryngringar av sådd har mycket hög %-andel.

Fröträdställning.
På lämpliga områden i goda klimatlägen, där det finns tillräckligt med stormfasta fröträd, lämnas fröställningar på ca 80-100 fröträd per hektar, som får föryngra på naturlig väg. Hygget markbe-handlas för att ge bästa grogrund för fröna. Fröträden avvecklas när plantbeståndet bedöms ha uppnått 0,2-0,5 meter högt. Lövbestånd etableras naturligt genom att frön sprids från den omgivande skogen. Strävan är att beståndet skall innehålla 5-10 % löv efter en första röjning i barrdominerande bestånd.

Återväxtinventering.
Efter andra året görs en systematisk kontroll över alla planteringar. Åtgärd som hjälpplantering kan då reparera delar som av någon anledning misslyckats. Plantorna kan vara utsatta för skadeinsekter, torka eller andra faktorer som påverkar överlevnaden. När återväxten är godkänd och säkrad, övergår föryngringsstadiet till röjningsskog.

Röjningsinventering.
En första okulär inventering görs när beståndet är 8 år gammalt för att kunna bedöma behovet av en plantröjning. Sådan kan vara aktuell i självföryngringar och sådder. När beståndet når en höjd av 2–3 meter utförs en röjningsinventering. Utifrån diagram byggda på ståndort och bonitet avgörs när en röjningsinsats är lämplig att utföras.

Röjning.
Ungskogar slutröjs då träden är mellan 3-5 meter höga. Den högre höjden är sk ”älgsäker höjd”, i områden som har hårt betestryck. Återväxten är då etablerad och en mängd unga träd av tall, gran och framför allt björk har ofta tillkommit genom insådd från omgivande skog. Röjning avvägs så att vi ska få både hög skogsproduktion och god ekonomi i framtida gallringar.
Röjning är en åtgärd som mycket starkt påverkar framtida skogens utseende. Den påverkar också beståndets värdeutveckling, eftersom väl röjda skogar ger värdefulla gallringsbestånd och längre fram i omloppstiden även hög andel timmer.
I känsliga miljöer som hänsynskrävande biotoper, kring källor, bäckmiljöer, surdråg eller i andra avvikande och biologiskt värdefulla miljöer kan röjning anpassas så att naturvärden på sikt förstärks. Röjning utförs av egen samt säsongsanställd personal i skogsvård.