Ordlista med förklaring på vanligt förekommande begrepp och termer inom skogsbruket
Ordlista.
Ordlista med förklaring på vanligt förekommande begrepp och termer inom skogsbruket.
Bestånd.
En samling träd inom ett visst område som har likhet i artsammansättning, ålder, diameter
och höjd m m.
Beståndsföryngring.
Plantskog uppkommen i ett slutet bestånd.
Biotop.
Område med enhetlig naturtyp.
Blekjord.
Jordmånshorisont med ljusare färg än skiktet under som i regel är rostjord. Lager i mineraljorden.
Bonitet.
Mått på produktion-/ avkastningsförmåga på skogsmark.
Brandljud.
Delvis läkt gammal skada av brand, vanligen på tall.
Contorta.
Contortatallen växer inte naturligt i Europa utan är införd från Nordamerika. Contortatallen
används i svensk skogsbruk som ett snabbväxande alternativ till den inhemska tallen. De två
träslagen har liknande virkesegenskaper och ståndortskrav, men contorta producerar drygt 30
procent mer stambiomassa än tall oavsett ståndortsindex.
Dimensionsavverkning.
Avverkningav flertalet träd överstigande viss grovlek och höjd.
Fläckmarkberedning.
Fläckvis beredning av skogsmark för att åstadkomma en god plantetablering.
Fröår.
Ett år då en viss växtart (här avses tall och gran) producerar ovanligt många grobara frön.
Fältskikt.
Växtskikt som består av örter, gräs- och risartade växter samt ungplantor av träd och buskar.
Förband.
Medelavstånd mellan plantor eller träd i ett (planterat) bestånd. Vanligt bestånd är 2 meter vilket ger 2 500 plantor per hektar i en plantering.
Förna.
Material som består av döda växt- och djurrester som ännu ej omvandlats till humus.
Föryngringsavverkning.
Avverkning för att åstadkomma en ny skog genom odling eller naturlig föryngring.
GPS.
GPS betyder Global Positioning System och är utvecklat av USA för militära ändamål. GPS systemet består av 24 sateliter som är utplacerade i sex banplan. Omloppstiden för en satelit är ca 12 timmar.
Genom GPS kan man bestämma sin position på jorden och få hjälp att navigera. Det krävs i allmänhet att man har kontakt med minst fyra sateliter för att få en position.
GROT.
GROT= Grenar, Ris Och Toppar. Avverkningsrester för uttag av biobränsle.
Grundyta.
Arean av ett tvärsnitt i brösthöjd genom alla trädstammar per hektar, m2 hektar.
Grön skogsbruksplan.
En grön skogsbruksplan är ett förslag på hur en skogsägares fastighet kan skötas med hänsyn till både produktion och miljö. Planen ger en överskådlig bild över fastighet och underlättar vid planeringen av skogsbruksåtgärder. Den ger svar på när det är dags för röjning, gallring eller avverkning.
I en Grön skogsbruksplan ska minst 5 % av arealen vara klassad som NS (naturvård med skötselåtgärder) eller NO (naturvård, bör lämnas orört) och minst 5 % som PF (produktion med förstärkt hänsyn).
Humus.
Humus är nerbrutna växt- och djurdelar i förnan, vars ursprung inte längre kan identifieras med blotta ögat. På obrukade jordar utgör humus huvuddelen av det översta marklagret.
Huvudstam.
I samband med röjning. Ett barr- eller lövträd som ska ingå i det framtida beståndet.
Stam som lämnas för fri utveckling, bedöms ge avsättningsbart virke vid första gallring.
Höggallring.
Gallring uppifrån, då stora träd tas bort till förmån för mindre, utvecklingsdugliga träd.
Högläggning.
Markberedning då en mineraljordshög vanligen läggs på humus. God planteringspunkt.
Impediment.
Impediment är benämningen på mark som är olämplig för skogs- och jordbruk, till exempel berghällar, kärr och fjäll. Inom skogsbruket definieras all mark som har en lägre produktionsförmåga (bonitet) än 1 m3sk/ha och år som impediment.
Intermittent.
Beskrivning av markberedningsform. Något som sker med avbrott, återkommande efter viss mellantid.
Kulturskog.
Kulturskog, är en skog som är ett resultat av skogsodling, skog som inte är naturskog eller urskog.
Kvalitetsgallring.
Gallring gjord med hänsyn till de kvarlämnade trädens lämplighet för framtida användning.
Laserskanning.
Laserskanning är den senaste tekninken inom modern datafångst för skogsbruket. Ett rationellt och kostnadseffektivt sätt att skaffa fram ny och noggrann information om skogsinnehav.
En tät lasermätning genomförs av skogen. Utifrån trädens höjd, kronarea och trädslag skattas med hjälp av lokala funktioner/erfarenhetstal stammarnas diameter och volym. Utifrån detta kan beståndsvariabler beräknas som summan eller medeltalet för de träd som står inom ett bestånd.
Beståndsvariabler kan även leverera trädslagsvis diameterfördelning, vilket innebär att det närmast är att jämföra med en totalklavning av alla träd i skogen. Därmed kan skogens sortimentsfördelning och värde beräknas.
Låga.
Trädstam som legat på marken en längre tid.
Låggallring.
Gallring underifrån, uttag i den lägre trädklassen.
Lägsta slutavverkningsålder.
Lagstadgad lägsta ålder för träden i ett bestånd när det kan vara aktuellt för slutavverkning.
Markskonare.
Enkel brokonstruktion som läggs ut på svaga marker eller passager över mindre bäckar.
Mikropreparering.
En metod som används i kombination med hyggesbränning och andra markbehandlings-metoder för att förbättra resultatet efter sådd. Vid mikropreparering skapas i den markberedda/brända ytan små pyramidformade fördjupningar där fröna hamnar vid sådd.
Målklass.
Målklasser är ett förslag på beståndens olika krav på miljöhänsyn.
PG - produktion med generell miljöhänsyn.
PF - produktion med förstärkt hänsyn.
NS - naturvård med sköselåtgärder.
NO - naturvård, bör lämnas orört.
Naturskog.
Skog som under så lång tid varit opåverkad av människan att den förvärvat de egenskaper som kännetecknar urskog. Motsatsen är en kulturskog.
Nyckelbiotop.
”Ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.” (Skogsstyrelsens definition).
Okulär.
Besiktning med blotta ögat.
Pionjärträd.
Tallen är ett sk pionjärträdslag som gärna växer upp på öppen mark där ljustillgången är god. Granen däremot gillar en mera fuktig och skuggig miljö och växer därför ofta upp under ett skyddande bestånd av tall eller björk.
Population.
En grupp individer av en art som finns inom ett visst område vid en viss tid.
Proveniens.
Proveniens betyder rätt härkomst. Med härkomst menas det område eller den plats varifrån plantan eller fröet härstammar. En plantas härkomst har stor betydelse för tillväxt och härdighet. En viss flyttning från ursprungsorten har i praktiska försök ofta visat på bättre överlevnad, tillväxt och kvalitet.
Rostjord.
Ett rödaktigt anrikningsskikt i mineraljorden.
Rotröta.
Röta som börjar i roten för att senare sprida sig upp i stammen.
Rödlistade arter.
De arter som finns upptagna i den av artbankens uppgjorda lista över hotade arter.
Röjstam.
En röjstam konkurrerar med huvudstammarna och ska röjas bort.
Skogsvårdslagen.
Skogsvårdslagen uttrycker samhällets krav på skogsägaren. Här anges vilken virkesproduktion som måste uppnås och vilken hänsyn till naturen och kulturmiljön som måste tas. Vid sidan av skogsvårdslagen är Skogsstyrerlsen också tillsynsmyndighet för delar av miljöbalken.
Är du osäker om vad skogsvårdslagen ställer för krav skall du fråga Skogskonsulenten i det lokala distriktet.
Skärmställning.
Beståndstyp med syfte att höja värdet på kvarstående stammar eller skydda och främja föryngring.
Solitär.
Ensamt förekommande träd. Kan förekomma som grövre och större träd bland andra yngre träd eller vara av ett annat trädslag. En individ av en djur- eller växtart som naturligt lever ensam kan kallas för solitär.
Ståndort.
Växtplats för skog med enhetliga egenskaper hos klimatet, marken och de biotiska faktorerna. Resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens livsbetingelser
Ståndortsindex.
Ett mått på markens produktionsförmåga. Anger den höjd i meter som de grövsta träd antas kunna uppnå vid 100 års ålder. Ex. T 20 är tall 20 meter hög vid 100 år.
Surdråg.
En sänka i terrängen där marken är vattenmättad.
Textur.
Kornstorlek i mineraljord till exempel sand, mo och mjäla.
Uppfrysningsjordar.
Jordar där föremål ur underliggande markskikt i samband med tjäle lyftes upp till markytan.
Urskog.
Skog som aldrig påverkats av mänsklig verksamhet som jord- och skogsbruk. Urskogen i Sverige är mindre än 0,5 % av all skog.
Vargtyper.
Typer av vidkroniga och grovgreniga förväxande träd.
Överståndare.
Träd som förekommer glest i bestånd och som är mycket äldre än beståndets övriga träd.
